Länsstyrelsen i Skånes medarbetare Mikael Ringman, Emil Levin och Hanna Savola samtalar om samordnad varudistribution och hur det bidrar till energiomställningen i länet. Transportfrågan är en svår nöt i klimatarbetet men genom att samordna varudistributionen i en kommun är det möjligt att minska transporterna med mellan 60 och 80 procent. Lyssna på Soundcloud
Var sjunde svensk kommun har samordnad varudistribution, de flesta för att minska sin miljöpåverkan och öka konkurrensen i livsmedelsupphandlingarna. I Västra Götaland, med 49 kommuner, var Mariestad och Borås pionjärer när de kom igång i våras. Hur ser då intresset för kommunal samordnad varudistribution ut i Västra Götaland? Finns det kommuner som vill komma igång men stöter på hinder? För att få svar på detta har Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution genomfört en kartläggning.
Kartläggningen över hur Västra Götalands kommuner diskuterar och arbetar med samordnad varudistribution visar att frågan varit aktuell i två tredjedelar av kommunerna i regionen. Genom åren har flera kommuner gjort insatser på området; åtminstone åtta kommuner har genomfört eller beslutat om att genomföra en utredning, några har även genomfört olika sorters pilotförsök.
Två kommuner, Borås och Mariestad, är de enda kommunerna i länet med samordnad varudistribution, båda startade under våren 2019.
“Förhoppningsvis kan Borås och Mariestad inspirera fler kommuner i Västra Götaland att titta närmare på frågan”, säger Emil Levin som genomfört kartläggningen på Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution.
Drivkrafterna bland de kommuner som diskuterat eller arbetat med samordnad varudistribution har framförallt varit miljövinster i form av minskade fossila växthusgasutsläpp och att röja hinder för lokala leverantörer att konkurrera i kommunens upphandlingar. Hindren som kommunerna upplever för att komma vidare är framförallt av två slag. Den ena sortens hinder är att det anses för osäkert om man kan uppnå tillräckliga nyttor vad gäller vad gäller miljö, lokala leverantörer och ekonomi.
“Det är alltid stora utmaningar och många frågor att lösa för de kommuner som vill införa samordnad varudistribution. Men det finns massvis av färska erfarenheter att lära av, för hälften av de kommuner i Sverige som har samordnad varudistribution har kommit igång under de senaste fem åren. Det finns ingen anledning för någon att uppfinna hjulet”, säger Emil Levin.
Den andra sortens hinder som lyfts fram är att kommunen är för liten för att kunna driva samordnad varudistribution på egen hand.
“De flesta kommuner som har samordnad varudistribution i Sverige, har den i kluster tillsammans med andra. Då kommer även de mindre kommunerna åt stordriftsfördelarna. Vi vet att många kluster växt fram ur upphandlingssamarbeten och eftersom nästan varenda kommun i Västra Götaland gör sina upphandlingar tillsammans med andra. På många ställen kan det alltså finnas en bra grund att jobba vidare med för de som är intresserade”, säger Emil Levin.
Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution har i uppdrag att hjälpa fler kommuner att komma vidare med samordnad varudistribution, och denna kartläggning är det första steget i Västra Götaland. Nu fortsätter arbete för att hitta de bästa vägarna framåt tillsammans med de kommuner som visat störst intresse.
Olof är forskningsledare på Nationellt Centrum för samordnad varudistribution och han har blivit inbjuden att tala på Logistik och transportmässan i Göteborg 5-6 november 2019.
Mässan handlar om det senaste inom teknik och infrastruktur inom logistikvärlden. Där samlas företrädare för näringsliv, stora och små företag, forskning och politik för både utställning och konferens.
Olof Moen deltar i den internationella delen – Express Talks | Smart urban logistics – the future for cities.
Det är ett samarbete mellan Hannoverimpuls, Business Region Göteborg, Göteborgs stad, Hannover stad, Hannover Messe och Svenska Mässan.
Läs mer om eventet.
Hållbara post- och pakettjänster i glesbygder var temat när Sveriges Paketombud genomförde en inspirationsdag tillsammans med Tillväxtverket.
Dagen hade fokus på frågan om hur aktörs- och datasamverkan kan bidra till att förbättra tillgängligheten till pakettjänster, sänka transportkostnader, skapa nya leveransalternativ och ett mer mottagaranpassat ombudsnät utanför större tätorter? Ljusdal som är en av pilotkommunerna, har tidigare under året även deltagit i Nationellt Centrum för kommunal samordnad varudistributions kompetensutvecklingskurser. De ser möjligheter i att skapa en gemensam transportlösning för sin glesbygds offentliga verksamheter tillsammans med näringslivet och privatpersoner.
Nationellt centrum deltog och visade hur affärsmodellen bakom kommunal samlastning med egen transportplanering skulle kunna vara en bland flera lösningar på den glesbygdsproblematik/utmaning som Ljusdal delar med en rad andra svenska kommuner.
De kommuner som utgör piloter i förstudieprojektet Nationell Ombudsplattform är förutom Ljusdal, Arjeplog & Pajala, Västervik, Sotenäs, Bengtsfors, Älvdalen och Hudiksvall. Målsättningen för kommunerna är att genomföra en komplett genomlysning och flödeskartläggning utifrån pakettjänster, leveranser och landsbygdsperspektivet för att bl.a. ta fram ett förslag till en hållbar och kostnadseffektiv infrastruktur för pakettjänster samt förutsättningar för ökad tillgänglighet, samdistribution och annan samverkan för användaranpassade och effektiva leveranslösningar i Sveriges gles- och landsbygder.
Borås stad har varit igång med samordnad varudistribution sedan 2 maj. Inför starten gjorde kommunen en noggrann förstudie som låg till grund för ett system för ruttoptimering som styr körningarna.
– Ruttoptimeringen fungerar så att vi matar in alla körningar under en viss dag. Där har vi lagt in en schablon på hur lång tid ett stopp tar vid varje leveransställe. Systemet väljer ut den mest effektiva rutten för att ge så liten miljöpåverkan som möjligt. Köket på den enskilda skolan får en leveranstid, och nästan alla leveranser håller sig inom 20 minuter plus eller minus den tiden, vilket är vårt krav, berättar Anton Eriksson, projektledare på Borås stad.
Han är nöjd med de första månaderna. Genomförandet har fungerat som det skulle och medarbetarna ute i verksamheterna är positiva.
– Givetvis har vi behövt göra vissa kalibreringar. På något ställe kanske vi hade för kort stopptid, på ett annat har vi justerat i andra änden. Det är ofrånkomligt att det blir en del missöden, första dagen försvann en brödkorg. Jag har varit tydlig med att det är en uppstartsfas då vi trimmar in systemet. Kommunikationen med verksamheterna är jätteviktig, så alla vet att vi arbetar för något som ska bli riktigt bra.
Upphandlingen av distributionscentral togs hem av det lokala transportföretaget LBC Borås, som kör med tre gasbilar till omkring 180 leveransadresser. Vissa sociala hänsyn ställdes i upphandlingen, företaget ska ha minst en praktikant som står långt från arbetsmarknaden.
Borås valde att starta med att transportera livsmedel. Före 2020 är målet att också ta in sjukvårdsmaterial och hygien- och städartiklar, och därefter kontorsvaror. Det politiska beslutet att utreda samordnad varudistribution fattades 2015. Skälen var miljömässiga: färre transporter skulle ge mindre utsläpp. Och färre transporter har det blivit.
– En förskola som tidigare fick en tre leveranser i veckan får nu bara en leverans. För en gymnasieskola med tio leveranser i veckan sänks de till tre. Totalt sett kan vi konstatera att antalet leveranser minskar från 29 000 till 11 000 leveranser per år. Därtill gör ruttoptimeringsprogrammet att vi kan säkerställa effektiva leveranser med hög fyllnadsgrad i lastbilarna som drivs på biogas, berättar Anton Eriksson.
– Om man vill välja vår modell med ruttoptimering, vill jag säga att det viktigaste är att lägga ned mycket jobb på förstudien. Då får man syn på volymer, ledtider och annat som ger en överblick och samband. Man får också en bra kontakt med verksamheten vilket är en bra grund för att genomförandet ska bli bra.
KOMMUNAL SAMORDNAD VARUDISTRIBUTION MED FRAMTIDENS HÅLLBARA LIVSMEDELSPRODUKTION
Varmt välkommen till denna innovationskonferens som vänder sig till dig som är offentlighetsanställd eller politiker och berörs av den nya utvecklingen av kommunal samordnad varudistribution kopplad till framtidens hållbara livsmedelsproduktion.
Konferensen sker i form av tre workshops där deltagare från Göteborgs stad blandas med närvarande företrädare för de 50 medlemskommuner som ingår i nätverket för kommunal samordnad varudistribution.
Tid och Datum
24 september 2019
Kl. 9.30 – 16.00
Konferensen är kostnadsfri, lunch och kaffe ingår
Plats
YESBOX
Gamlestadens Fabriker
Hus 13
Gamlestadsvägen
415 02 Göteborg
Anmälan – klicka här
Senast 20 september
I juli besökte Antanas Cerneckis, borgmästare i Rietavas, Liatuen, Tomelilla för att lära sig mer om samordnad varudistribution. P4 Kristianstad var på plats och intervjuade borgmästaren samt Ida Abrahamsson, hållbarhetsstrateg i Tomelilla kommun. Lyssna på inslaget här.
Den 4 juni samlades återigen deltagarna i Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistributions kurs i Sundsvall. De var den tredje och avslutande dagen på kursen för sex kommuner i Hälsingland och Medelpad, och nu var det dags att börja sammanställa allt de lärt sig.
Den sista dagen på kursen om samordnad varudistribution hade ett delat fokus. Förmiddagen ägnades åt att berätta om hur kommunerna kan göra kostnads-nyttoanalyser av att införa samordnad varudistribution. Samordnad varudistribution kan föra med sig många nyttor som är svåra att värdera i reda pengar. Genom att ställa upp nyttorna systematiskt går det i alla fall att närma sig ekonomiska värden för exempelvis minskade utsläpp från transporter och ökad leveransprecision. En kostnads-nyttoanalys ger kommunens beslutsfattare ett underlag för att kunna väga de kostnader som det innebär att implementera och driva samordnad varudistribution mot de vinster som väntas uppstå.
Eftermiddagen handlade om upphandling av varor under samordnad varudistribution. När leverantörerna inte sköter distributionen till alla kommunens enheter borde priset på varorna kunna sjunka. En utmaning som många kommuner stöter på är att få den rabatt som anses rimlig från de leverantörer som lämnar anbud. Det finns en rad olika sätt för en kommun att angripa detta i upphandlingen och deltagarna fick höra ett framgångsrikt exempel från Växjö kommuns upphandlingschef David Braic.
Nu är kursen avslutat och de deltagande kommunerna ska färdigställa sina förstudier. Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution tillhandahåller en rapportmall och vägleder kommunerna hela vägen fram.
Till hösten planerar Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution fler kurser runtom i Sverige för kommuner som vill arbeta med frågan. Borde vi komma till din del av landet? Hör då av dig till vår utbildningsansvarige Emil Levin, emil.levin@lansstyrelsen.se, 010-224 14 48.
Den 15 maj samlades åter representanter för kommuner i Gävleborgs och Västernorrlands län i Sundsvall. Det var dags för den andra dagen av tre av den kurs som Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution anordnar. På plats fanns deltagare från Hudiksvall, Ljusdal, Sundsvall, Timrå och Ånge.
Temat för dagen var kopplingen mellan samordnad varudistribution och kommunens inköpsprocess. Fokus låg på e-handel med en föreläsning av Johan Wallström, e-handelsansvarig i Borlänge kommun. Många kommuner ser e-handel som en förutsättning för samordnad varudistribution, men e-handel för med sig väldigt många vinster för en kommun alldeles oavsett vilken typ av varudistribution kommunen tillämpar. Genom e-handel kan en kommun höja sin ramavtalstrohet, följa upp sina inköp på ett smidigt sätt och skapa automatisk hantering av fakturor, saker som sparar stora resurser.
Många kommuner som arbetar med samordnad varudistribution gör det för de ökade möjligheterna att få fler varuleverantörer, inte minst små och lokala livsmedelsproducenter. Även här utgör e-handel ett viktigt verktyg. Med rätt stöd från kommunen kan e-handel underlätta för leverantörerna att ta emot kommunens beställningar och att fakturera. För kommunens beställare underlättar e-handel när antalet leverantörer växer, eftersom de slipper hålla reda på vilka varor de ska beställa från vilken leverantör.
I juni hålls den tredje och avslutande kursdagen i Sundsvall med fokus på kostnads-nyttoanalys och varuupphandling. Efter det ska de deltagande kommunernas projektledare färdigställa sina utredningar som kommer utgöra underlag till beslut om att implementera samordnad varudistribution.
Till hösten planerar Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution fler kurser runtom i landet för kommuner som vill arbeta med frågan. Är din kommun intresserad av att delta? Hör då av dig till vår utbildningsansvarige Emil Levin, emil.levin@lansstyrelsen.se, 010-224 14 48.
Mariestads kommun har nyligen inrättat en logistikhub för samlastning av varor som ska vidare till olika kommunala verksamheter. Peter Johansson är arbetshandledare och ansvarig för den nya huben som varit aktiv i knappt en månad. Han berättar att mottagarna är positiva till den nya omlastningscentralen eftersom det blir mindre trafik på skolområdet och eftersom det är bra för miljön.
När godset från leverantörerna kommer till huben plockas det av och läggs på respektive pallplats på lagret. När det sedan är dags för leverans lastas godset på bilen och körs ut på rätt slinga till mottagaren. Kommunen har ca 130 mottagare och alla har tilldelats specifika leveransdagar. Tanken är att i förlängningen ska alla varor, inklusive mat, distribueras från logistikhuben men nu i början är det bara vissa varor som samlastas där och skickas vidare till kommunens enheter.
Leveranserna utförs enbart med elektriska distributionsbilar tack vare den satsning för hållbara transportlösningar och energisystem, ElectriVillage, som Mariestad arbetar med. Satsningen har ett tydligt näringsperspektiv – så kan omställning till elfordon bidra till industriell förnyelse, nya arbetstillfällen och en hållbar miljö.
Eftersom logistikhuben bara har varit aktiv sedan den 8 april är det fortfarande mycket nytt och de har fortfarande en del saker kvar att slipa på. Arbetet med att starta huben påbörjades under 2018 då en projektledare började sondera terrängen. Först var det tänkt att en gammal gymnastiksal skulle användas som lokal men den visade sig inte vara lämplig för verksamheten. Lyckligtvis hittade de en annan lokal som var bättre anpassad. Det har varit mycket att tänka på, såsom att skaffa rätt redskap och hjälpmedel till verksamheten och att ha rätt mängd personal på plats.
När det gäller bemanningen av logistikhuben finns det även en social dimension. Huben drivs av personal och deltagare från Arbetsmarknadsenheten. Det innebär att Mariestad kan erbjuda sysselsättning inom lager och logistik till personer som står långt från arbetsmarknaden, med målet att ge dem erfarenhet för att i nästa steg kunna söka lämpliga jobb inom området. Det finns planer att även starta en truckutbildning i lokalen vilket ska ge en tydlig koppling mot det lokala näringslivet och deras arbetskraftsbehov.
